
The Centre for Sociology of Democracy studies democracy in modern societies. Our projects deal with democracy from different perspectives and with different methods.
»
Recent News & Blog Posts
What are the next walls to fall in science and society? Led by this question, the brightest minds from the international scientific community submitted their groundbreaking projects for the prestigious Falling Walls Science Breakthrough of the Year 2022.
In their article, Luhtakallio and Meriluoto argue that two significant shifts, namely, the blurring of lives offline and online and the increasing significance of the visual character of these lives, pose new challenges to social science research methods.
Julkisuuteen noussut kohu on keskittynyt pääasiassa yhden suuren ketjuravintolan toimintakulttuuriin, mutta Lotta Junnilaisen ja Lotta Haikkolan haastatteluiden perusteella ongelmat eivät koske yksittäistä pikaruokaketjua, vaan ravintola-alaa laajemminkin.
Kahdeksan kuplan Suomi kuvaa talouden murrosten silmässä elävien ihmisten kokemuksia itsestään ja yhteiskunnasta: sitä, mitä he odottavat itseltään ja toisiltaan. Se kertoo myös tahdosta ja tunteista, jotka sitovat ihmisiä yhteen. Millaista tarinaa suomalaiset kertovat itsestään, ja millaisia tunteita tarinaan liittyy? Kuulemmeko ja ymmärrämmekö toistemme tarinoita?
Linda Haapajärven, Jutta Juveniuksen ja Lotta Junnilaisen artikkeli valittiin Sosiologia-lehden toimituskauden 2020-2021 parhaan artikkelin palkinnon voittajaksi.
In her article, Lotta Junnilainen tackles the question of how particular places shape responses to stigmatization.
In his dissertation, Tomi Lehtimäki examines organic agriculture and the attempts to transform agricultural systems into more ecological and sustainable forms.
Koronapandemian synnyttämä kriisi on runnellut pahoin kulttuurialaa, josta on tullut maailmanlaajuisesti yksi eniten pandemiasta kärsineistä aloista. Lotta Junnilaisen tutkimuksessa tarkastellaan kulttuurialan itsensätyöllistäjien asemaa palkkatyösuhteiden ulkopuolella.
Artikkelissa esitetään Boltanskin ja Thévenot’n oikeuttamisteoriaan sekä Eeva Luhtakallion ja Tuomas Ylä-Anttilan kehittämään julkisen oikeuttamisen analyysiin (JOA)
perustuva metodi, joka havainnollistaa ja visualisoi moraalisen oikeuttamisen kategorioiden verkostoitumista.
The war in Ukraine has evoked immediate gut reactions from a distant, yet very mobilizable collective memory reserve in Finland: Russia, again. And: Are we next? We have certainly seen this one before, even though nobody wanted to see it coming this time.
A genealogy of democratic participation: the collective and the individual in postmaterial capitalism
In his article, Georg Boldt examines the genealogy of democratic participation.

Den postmateriella kapitalismens projekt av självförverkligande inleddes då välfärdsstaten var uppnådd. Efter hand har känslan av ett gemensamt ansvar för samhällsmedlemmarna uppluckrats och Thatchers påstående att samhället inte existerar har blivit en självuppfyllande profetia. Hand i hand har polariseringen och den ökade fragmenteringen av civilsamhället lett till att det blir allt svårare att skönja någon samhällsgemenskap. Demokratiska grundvalar ifrågasätts av en nyliberal ideologi där varje individ ansvarar för sig själv, där politiska rättigheter förvandlas till tjänster som skall underkastas principerna för kapitalistisk konsumtion, och där vissa till och med ser nattväktarstaten som ett ideal värt att sträva efter. Samtidigt är delaktighetspolitikens framfart en klar motpol till detta. Fastän det kan verka avlägset att jämföra radio, tv och internet med debatter i antika agoror, så har den teknologiska utvecklingen i ökande grad skapat möjligheter för individer att vara anslutna till samhällsgemenskapen. Och till skillnad från den grekiska demokratin, liksom mer moderna men likaledes exklusiva demokratiuppfattningar, förespråkar många i dag en folklig delaktighet i politiken. Frågan är snarast hur individer kan motiveras att lämna åskå darrollen för att engagera sig i en gemenskap, och huruvida dessa gemenskaper kan åstadkomma för ändringar som förstärker demokratins livskraft och bidrar till att lösa den legitimitetskris som demokratin befinner sig i.
The article is published open access and is available here.