The Centre for Sociology of Democracy studies democracy in modern societies. Our projects deal with democracy from different perspectives and with different methods.
»
Recent News & Blog Posts
Koronapandemian synnyttämä kriisi on runnellut pahoin kulttuurialaa, josta on tullut maailmanlaajuisesti yksi eniten pandemiasta kärsineistä aloista. Lotta Junnilaisen tutkimuksessa tarkastellaan kulttuurialan itsensätyöllistäjien asemaa palkkatyösuhteiden ulkopuolella.
Artikkelissa esitetään Boltanskin ja Thévenot’n oikeuttamisteoriaan sekä Eeva Luhtakallion ja Tuomas Ylä-Anttilan kehittämään julkisen oikeuttamisen analyysiin (JOA)
perustuva metodi, joka havainnollistaa ja visualisoi moraalisen oikeuttamisen kategorioiden verkostoitumista.
The war in Ukraine has evoked immediate gut reactions from a distant, yet very mobilizable collective memory reserve in Finland: Russia, again. And: Are we next? We have certainly seen this one before, even though nobody wanted to see it coming this time.
Activists participating in the environmental movement Elokapina see the sharing of images and videos in social media as a tool to tell people about daily protest activities, challenge the perceptions that people have of demonstrators and reach a wider audience for their message than would be possible through physical demonstrations. However, the personal nature of social media may also give rise to feelings of inadequacy and expose activists to strong negative attention.
In his dissertation Georg Boldt identified four individual level outcomes of youth participation.
Planeetan kokoinen arki auttaa ymmärtämään, miten moninaisilla tavoilla jokapäiväinen elämä, sitä määrittävä politiikka sekä taustalla vaikuttavat ajattelutavat kytkeytyvät ympäristökriiseihin.
In their article, Carla Malafaia and Taina Meriluoto explore how young activists in Portugal and Finland negotiate the value of social media in their practices.
The war in Ukraine and its refugees have evoked a wave of compassion among Europeans, to an extent that has not been seen with people fleeing the war in Syria, for instance. An overview of social media content illustrating the war helps us understand how the visualisation of the war influences people’s perceptions and attitudes towards Ukrainians. By emphasising the Europeanness of Ukraine, the threat posed by Russia and the clear moral set-up of the war, the images bring Ukrainian fates closer and make them grievable.
In his article, Georg Boldt examines the genealogy of democratic participation.
In their article, Georg Boldt and Veikko Eranti look at a particular channel for youth participation and democracy education,
meant to provide avenue for young people to present their ideas for the development of their
surrounding society.
A genealogy of democratic participation: the collective and the individual in postmaterial capitalism
In his article, Georg Boldt examines the genealogy of democratic participation.
Den postmateriella kapitalismens projekt av självförverkligande inleddes då välfärdsstaten var uppnådd. Efter hand har känslan av ett gemensamt ansvar för samhällsmedlemmarna uppluckrats och Thatchers påstående att samhället inte existerar har blivit en självuppfyllande profetia. Hand i hand har polariseringen och den ökade fragmenteringen av civilsamhället lett till att det blir allt svårare att skönja någon samhällsgemenskap. Demokratiska grundvalar ifrågasätts av en nyliberal ideologi där varje individ ansvarar för sig själv, där politiska rättigheter förvandlas till tjänster som skall underkastas principerna för kapitalistisk konsumtion, och där vissa till och med ser nattväktarstaten som ett ideal värt att sträva efter. Samtidigt är delaktighetspolitikens framfart en klar motpol till detta. Fastän det kan verka avlägset att jämföra radio, tv och internet med debatter i antika agoror, så har den teknologiska utvecklingen i ökande grad skapat möjligheter för individer att vara anslutna till samhällsgemenskapen. Och till skillnad från den grekiska demokratin, liksom mer moderna men likaledes exklusiva demokratiuppfattningar, förespråkar många i dag en folklig delaktighet i politiken. Frågan är snarast hur individer kan motiveras att lämna åskå darrollen för att engagera sig i en gemenskap, och huruvida dessa gemenskaper kan åstadkomma för ändringar som förstärker demokratins livskraft och bidrar till att lösa den legitimitetskris som demokratin befinner sig i.
The article is published open access and is available here.
